josephiine

mitt huvud de senaste veckorna

ska jag stå på höger eller vänster ben, eller ska jag stå på båda? just nu står jag på huvudet tror jag. det är skönt att skita i det för stunden, men jag vet att det kommer komma ikapp mig. att jag skiter i har gjort och kommer göra det svårare för mig senare. ska jag ta på mig att det är som det är? ska jag ge det ännu flera chanser och tro att det är bra. jag vet att det kommer aldrig att lösa sig, hur man än vrider och vänder på det så går det inte. något som redan är så förstört går inte att laga, under att antal års tid har jag försökt.

det ger konsekvenser, det har jag märkt. men jag måste välja, eller måste jag? jag vet inte, ingen vet. ingen kan hjälpa, ingen kan förstå. det finns dom som försöker, jag är glad att dom finns, alla försöker på sina olika sätt och har sina egna olika teorier på hur jag ska gå till vägamen att skita i det för stunden är bekvämast och jag får helt enkelt känna mig som en dålig människa.